Budgetsatsning – Yrkesprogrammets kvalitet och attraktionskraft ska öka
Riktade insatser för kvalitet och attraktivitet
Gymnasieskolans yrkesprogram är centrala för att försörja såväl företag som välfärdens verk-samheter med den kompetens som efterfrågas. Under flera års tid, och inte bara i Sverige, har ungas intresse för yrkesutbildning minskat. De minskande kullarna i gymnasieskolan riskerar att medföra svårigheter för många branscher att klara sin kompetensförsörjning. För att bryta den negativa utvecklingen har regeringen under 2015 inlett samtal med arbetsmarknadens parter och skolhuvudmännen i syfte att stärka yrkes-programmens kvalitet och attraktionskraft. Bland annat planeras olika verksamheter riktade mera om yrkesprogrammen och om karriär-möjligheter inom olika yrken. Flera yrkes-program är starkt uppdelade efter kön på ett sätt som tydligt avspeglar den könsuppdelning som finns på arbetsmarknaden. Det är angeläget att informationen utformas så att ungdomar ser möjligheter på hela arbetsmarknaden och inte låter sig begränsas av stereotypa bilder av vilka yrken som passar för män och vilka som passar för kvinnor. Det är också viktigt att såväl skolor som arbetsliv blir bättre på att ta emot och stödja ungdomar som gör otraditionella val av utbildning. En särskild satsning på att höja intresset för yrkesutbildning ska genomföras under 2016 – Yrkesutbildningens år. Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor avsätts för satsningen för 2016.
Ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
Den gymnasiala yrkesutbildningen ska förbereda eleverna för arbetslivet och bidra till att arbets-givarna får rätt utbildad arbetskraft. Därför behöver matchningen mellan å ena sidan behoven på arbetsmarknaden och å andra sidan elevernas val och yrkesutbildningens innehåll och utbud förbättras. För att detta ska åstad-kommas behöver branschernas inflytande över gymnasieskolans yrkesprogram stärkas. Inom tekniksektorn och vård- och omsorgssektorn har collegemodeller utvecklats, där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten i utbildningar med relevans för respektive bransch. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att främja att det i fler branscher utvecklas former för samverkan mellan skola och arbetsliv. För ändamålet föreslår regeringen i enlighet med vad som aviserades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) att 5 miljoner kronor avsätts för 2016 och lika mycket beräknas årligen för 2017 och 2018.
Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) har i uppdrag att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen.
Som ett sätt att stärka branschers och arbets-givares inflytande över den gymnasiala lärlings-utbildningen ska utredaren undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en för-söksverksamhet med en utbildning där branscher och arbetsgivare kan ges ett större ansvar. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor avsätts för 2016 till förberedelsearbete för att en sådan försöksverksamhet ska kunna starta under 2017.
Förstärkta satsningar på yrkeslärare
För att höja yrkesprogrammens kvalitet och attraktivitet är det centralt att det finns yrkes-lärare med rätt kompetens. Under många år har det varit brist på lärare i yrkesämnen. Det är också en stor andel av de lärare som under-visar på gymnasieskolans yrkesprogram som är obehöriga. Därför föreslår regeringen att den pågående satsning som underlättar för yrkes-lärare att minska sin tjänstgöringsgrad under den tid de går en behörighetsgivande utbildning förlängs t.o.m. 2019. Samtidigt ska det statliga åtagandet utökas genom att stödet till huvudmän för skolor där yrkeslärare under-visar samtidigt som de går en utbildning för att få lärarbehörighet förstärks. För satsningar på fler yrkeslärare med rätt behörighet föreslår regeringen att 22 miljoner kronor avsätts för 2016. Satsningen beräknas uppgå till 71 miljoner kronor för 2017, 60 miljoner kronor för 2018 och 20 miljoner kronor för 2019. Regeringen har uttryckt sin avsikt att återkomma i frågan om yrkeslärare på sikt bör omfattas av kravet på lärarlegitimation.
Utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet
Arbetsplatsförlagt lärande (APL) har en avgörande betydelse för att förbereda ungdomar på gymnasieskolans yrkesprogram för ett framtida arbetsliv. En arbetsplats är en stark lärmiljö där elever kan lära sig ett yrkes hantverk och ges möjlighet att börja utveckla en egen yrkes-identitet. Mötet med arbetsplatsen ger unga personer möjlighet att börja bygga ett eget nät-verk med framtida potentiella arbetsgivare. Dessvärre finns det brister när det gäller kvaliteten på APL och ibland är omfattningen av APL otillräcklig. Dessutom saknar allt för många av arbetsplatsernas handledare en handledarutbildning.
Regeringen föreslår satsningar för att stärka kvaliteten på APL. Anordnarbidraget för lärlingsutbildning bör i större utsträckning vill-koras med att det finns utbildade handledare på arbetsplatsen. Skolverket har ett pågående upp-drag att genomföra handledarutbildning som bör förlängas med ett år t.o.m. 2017. Regeringen beräknar att 15 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2017.
Förändringar av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen anser att den gymnasiala lärlings-utbildningen fyller en viktig funktion i utbildningsväsendet och ger eleverna en viktig kontakt med arbetsmarknaden.
Ersättningen till arbetsgivare som tar emot en lärling har under de senaste åren ökat kraftigt och uppgår i dag till maximalt 57 500 kronor per lärling och läsår. En studie om statsbidraget, som Stockholms universitet har genomfört på uppdrag av Statens skolverk3, visar att för en majoritet av arbetsgivarna är bidraget inte avgörande för om de väljer att ta emot en lärling eller inte. Studien visar också att höjningen av bidraget 2013 inte har påverkat viljan att ta emot lärlingar i någon högre grad. Regeringen anser därför att en del av dessa medel bör frigöras för att i stället användas mer effektivt inom andra områden för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Vidare avser regeringen att justera statsbidraget så att en större andel av bidraget riktas till arbetsplatser som har utbildade handledare. Detta ökar incitamentet att utbilda handledare och kan förbättra kvaliteten i det lärande som sker på arbetsplatsen.
Regeringen föreslår därför att den del av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning som lämnas till den som tillhandahåller det arbetsplatsförlagda lärandet minskas med 10 000 kronor per lärling och läsår till maximalt 47 500 kronor per lärling och läsår fr.o.m. den 1 januari 2016. Regeringen föreslår därmed en minskning med 88 miljoner kronor 2016 och beräknar att anslaget minskas med 95 miljoner kronor 2017 och 100 miljoner kronor årligen därefter.
Förbättrade förutsättningar för regional samordning i gymnasieskolan
För att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknadens behov ska fungera, måste det finnas ett utbud av utbildningar av hög kvalitet som motsvarar den lokala och regionala arbets-marknadens behov. Många mindre skolhuvud-män har svårt att upprätthålla ett allsidigt utbud av program och inriktningar i gymnasieskolan på grund av att det inte finns ett tillräckligt elev-underlag. För att förbättra matchningen mellan efterfrågan på arbetsmarknaden och tillgången till utbildningar ska Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) föreslå hur regional samverkan om gymnasial yrkesutbildning kan stimuleras. Utredningen ska även redovisa vilken roll de regionala kompetensplattformarna kan spela i detta avseende.
Tekniksprånget förlängs ett år
Sveriges ekonomi är beroende av en teknik-intensiv och exportinriktad industri. Teknik-språnget är en praktiksatsning som syftar till att bredda intresset bland unga kvinnor och män med gymnasieexamen från teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet för att söka ingenjörsutbildningar och på sikt bidra till kom-petensförsörjningen inom teknikintensiva före-tag. Av de 420 antagna praktikanterna till Tekniksprånget hösten 2014 var 54 procent kvinnor. Ett högt kvinnligt deltagande kan på sikt bidra till en ökad rekrytering av kvinnor till ingenjörsutbildningar. Regeringen föreslår att satsningen förlängs med ett år t.o.m. 2017, eftersom antalet praktikplatser har ökat, då allt fler företag engagerar sig och erbjuder sådana platser. För detta ändamål beräknas 11 miljoner kronor för 2017, varav 8 miljoner kronor tillförs satsningen och 3 miljoner kronor avser en överföring av medel för Tekniksprånget från 2016.
Aida Hadzialic 