Kunskapslyftet

Budgetsatsning – Fler platser inom kunskapslyftet

Tabell utbildningsplatser

Utöver den ovan nämnda kommande satsningen på en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux föreslår regeringen att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom komvux, varav en stor andel föreslås gå till den statligt finansierade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen (yrkesvux). Vidare föreslås en utbyggnad av yrkeshögskolan och fler utbildningsplatser inom folkhögskolan. Kunskapslyftet innebär även fler utbildningsplatser inom högskolan enligt vad som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition. Tillsammans med regeringens jobbsatsning och inklusive de platser som följer av beslutad budget för 2015, handlar det totalt om drygt 55 000 jobb och utbildningsplatser för 2016. Drygt 11 000 utbildningsplatser är, vilket också framgår av tabellen nedan, avsedda för utbildning för personer inom ramen för arbetsmarknadsreformer, bl.a. traineejobb och utbildningskontrakt. Utöver de utbildnings-platser som redovisas i tabellen tillkommer i regeringens jobbsatsning insatser inom arbetsmarknadspolitiken, se utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Komvux – en satsning på allmänna ämnen

Som ovan nämnts är avsikten att en rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux ska införas 2017. För att ge kommunerna bättre förutsättningar att anpassa och dimensionera sin vuxenutbildning utifrån den nya rättigheten föreslår regeringen en satsning på fler utbildningsplatser inom allmänna ämnen i komvux under 2016. Satsningen innebär att kommunerna ges resurser att anpassa organisationen innan den nämnda rätten till komvux införs. Regeringen föreslår att 218,25 miljoner kronor, motsvarande 4 850 nya helårsplatser inom komvux, avsätts för ändamålet för 2016. Regeringen föreslår även medel för de tillkommande utgifterna för studiestöd (se utgiftsområde 15).

Yrkesvux – viktigt för jobb och omställning

Statsbidragssatsningen yrkesvux syftar till att motverka brist på arbetskraft med yrkes-utbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Yrkesvux har därför kommit att bli en viktig komponent för arbetslivets kompetens-försörjning och utbildar till många yrken där det nu råder brist på personer med rätt kompetens. Detta gäller såväl inom välfärden, som bl.a. står inför nya utmaningar när andelen äldre i befolkningen blir allt större, som inom många andra branscher där ny kompetens efterfrågas. Yrkesvux kan här bidra till att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare samt fungera som en omställnings-utbildning för många individer. Yrkesvux kan också bidra till att stärka kompetensen bland arbetslösa och därmed förbättra deras förutsättningar att få ett arbete.

Inom yrkesvux finns behov av att i vissa avgränsade sammanhang prioritera elever inom sfi och komvux eller särskild utbildning för vuxna (särvux) på grundläggande nivå. Dessa elever har i dag sällan möjlighet att delta i yrkesvux. Samtidigt har de ofta kort tidigare utbildning och ska därmed prioriteras inom vuxenutbildningen. Regeringen avser därför att reservera delar av satsningen på yrkesvux för elever i sfi och svenska som andraspråk inom komvux och särvux på grundläggande nivå.

Regeringen föreslår att 217,5 miljoner kronor, motsvarande 4 350 nya helårsplatser inom yrkesvux, avsätts för yrkesvux för 2016 och beräknar 250 miljoner kronor motsvarande 5 000 helårsplatser fr.o.m. 2017. Regeringen föreslår även medel för de tillkommande utgifterna för studiestöd (se utgiftsområde 15).

Yrkeshögskolan – matchning mellan utbildning och arbetsmarknad

Samtidigt som arbetslösheten i dag är hög misslyckas ett stort antal rekryteringsförsök på arbetsmarknaden på grund av brist på efterfrågad kompetens. Därför behöver matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad bli bättre. Yrkeshögskolan är ett bra verktyg för matchning. Arbetslivet medverkar i utbildningarna på olika sätt och de årliga uppföljningarna visar att nio av tio studerande har arbete året efter examen, många inom det område de har utbildat sig för.

Även en rapport från Institutet för arbets-marknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? (2015:12) visar på samma goda resultat. IFAU:s rapport liksom årliga uppföljningar visar att sysselsättnings-graden är 60–70 procent innan utbildningen men ca 80 procent efter utbildningen. Av de examinerade som var anställda både innan och efter utbildningen går strax över 80 procent till en ny arbetsgivare. Det tyder på att de examinerade kan ha gått vidare till ett arbete där deras kompetens kommer bättre till användning. Arbetsförmedlingens prognoser över behov av arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning visar att det finns brister inom ett flertal områden där yrkeshögskolan kan spela en roll. För ungdomar som vill fördjupa sina yrkeskunskaper från gymnasieskolan och för äldre som vill byta eller ta ett nytt steg i sin karriär fyller yrkeshög-skolan en viktig funktion.

Trycket på yrkeshögskolan är stort. Personer med yrkeshögskoleutbildning är efterfrågade på arbetsmarknaden och antalet ansökningar om att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning ökar. Söktrycket från dem som vill studera på yrkes-högskolan är också högt och fortsätter att öka men det finns inte tillräckligt många utbildningsplatser. Regeringen vill därför kraftigt öka antalet utbildningsplatser och föreslår att 150 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2016. Det motsvarar ca 2 500 utbildnings-platser. Fr.o.m. 2017 beräknar regeringen att satsningen uppgår till 360 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar 6 000 nya utbildnings-platser per år. Regeringen föreslår även medel för de tillkommande utgifterna för studiestöd (se utgiftsområde 15).

Folkhögskolan – pedagogik som ger fler möjlighet till utbildning och bildning

Folkhögskolans pedagogik kan ge det stöd och den stimulans som många som inte har fullföljt en utbildning i det reguljära utbildningssystemet behöver. För nyanlända kvinnor och män kan folkhögskolan vara en väg in i det svenska utbildningssystemet och samtidigt ge bra förutsättningar för att lära sig svenska. Därför anser regeringen att antalet utbildningsplatser bör utökas främst på folkhögskolans allmänna kurser men även på folkhögskolans särskilda kurs för att fler ska kunna få grundläggande behörighet till högskolestudier eller en yrkesinriktad utbildning. Under utgiftsområde 17 föreslår regeringen att folkhögskolan tillförs medel motsvarande 1 000 nya utbildningsplatser på såväl allmänna som särskilda kurser för 2016 och beräknar motsvarande medel fr.o.m. 2017 och enligt avisering i 2015 års ekonomiska vårproposition medel motsvarande 2 000 nya utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurser årligen fr.o.m. 2016. Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslår regeringen att medel tillförs motsvarande 1 000 platser fr.o.m. 2016 på studiemotiverande kurser och medel motsvarande samma antal platser på yrkesinriktade kurser för 2016–2019, riktade till deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin.

Högre utbildning avgörande för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft

Antalet sökande till högskoleutbildning är fortsatt mycket högt. Fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan, särskilt mot bakgrund av en hög ungdomsarbetslöshet. För att fler behöriga ska kunna genomgå högskole-utbildning aviserade regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition en utökning av resurserna för högskoleutbildning i hela landet. Under 2015 inleddes en utbyggnad som beräknas innebära att ytterligare resurser motsvarande ungefär 14 600 helårsstudenter tillförs högskolan 2019.

Kombinationer av arbete och utbildning

Inom arbetsmarknadspolitiken återfinns satsningar som kombinerar utbildning med arbete och praktik. Dessa satsningar är också en del av regeringens politik för ett nytt kunskapslyft. Utbildningskontraktet syftar till att arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning inom komvux eller på folkhögskola. Inom ramen för kontraktet ska det vara möjligt att studera på heltid men det ska också vara möjligt att kombinera deltidsstudier med t.ex. arbete eller praktik. I enlighet med vad regeringen aviserade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop 2014:15/99) föreslår regeringen att medel avsätts för 2016 för statsbidrag motsvarande 3 675 utbildningsplatser inom komvux inom ramen för utbildningskontraktet. Regeringen aviserade i 2015 års ekonomiska vårproposition även att dagens satsning på studiemotiverande kurser på folkhögskola ska förlängas och föreslår att medel avsätts för ytterligare 2 000 utbildningsplatser fr.o.m. 2016.

Traineejobb införs inom välfärdssektorn och bristyrkesområden. Målgruppen är arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år som har en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper. I traineejobben ska anställning kombineras med en yrkesutbildning inom området för anställningen (se utg. omr. 14). I enlighet med vad regeringen aviserade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att 168,7 miljoner kronor, motsvarande 3 551 utbildningsplatser, avsätts för traineejobb för 2016. Regeringen beräknar för samma ändamål 258,9 miljoner kronor för 2017 och 253,8 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2018, vilket motsvarar ca 5 450 respektive ca 5 340 utbildningsplatser.

Inom ramen för kunskapslyftet bör också deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantins sista del, sysselsättningsfasen (fas tre), ges ökade möjligheter till utbildning enligt vad som aviserats i 2015 års ekonomiska vårproposition.

Annonser