Budgetsatsning – Studiefinansiering
Studiestödssystemet i Sverige syftar till att möjliggöra för människor att söka sig vidare till studier efter slutförd skolgång eller senare i livet återuppta studierna. Systemet är och ska förbli ett av världens mest omfattande. På så sätt bidrar systemet till att bygga vårt land starkare genom mer kunskap, mer kompetens och mer bildning.
Investeringar i kunskap och kompetens
Ett aktivt arbetssökande är vanligtvis en förutsättning för att individen ska hitta ett nytt jobb men ibland behövs därutöver insatser som stärker den enskildes jobbchanser, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar.
Utbildningsinsatser stärker individens chanser att få ett jobb och därigenom bidra till lägre arbetslöshet. Sådana insatser bidrar till att bryta passivitet genom att individen går från arbets-löshet till utbildning samtidigt som individens kompetens och kunskaper utvecklas. Effekterna av utbildningsinsatserna kan variera mellan olika grupper av individer och beroende på insatsens syfte och utformning.
Regeringen har inlett ett kunskapslyft för att ge fler möjlighet att ta del av utbildning som skapar vägar in i arbetslivet. Det svenska studiestödet är centralt för kunskapslyftet. Studiestödet är en viktig förklaring till att Sverige är en kunskapsnation i framkant som konkurrerar genom kompetens på den globala marknaden. Regeringens satsning på kunskapslyftet syftar både till att stärka arbetskraftens kompetens och möjligheter på arbetsmarknaden och till att förkorta tiden för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Studiestödet stödjer regeringens ambitioner att genomföra kunskaps-lyftet och ger ekonomiska förutsättningar för människor att ta steget till studier.
Som ytterligare ett steg i kunskapslyftet föreslår regeringen i denna proposition att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux, folkhögskola och yrkeshögskola. Till detta tillkommer utgifter för studiestöd vilket regeringen även föreslår medel för.
En väl fungerande studiestödsadministration
För att systemet för studiestöd ska fungera, behöver det finnas en väl fungerande administration. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till de volymökningar när det gäller antal studerande som satsningen på kunskapslyftet innebär från 2015. Centrala studiestödsnämnden (CSN) behöver därför förbättrade långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar för att även fortsättningsvis kunna vara en väl fungerande myndighet. Regeringen föreslår fr.o.m. den 1 januari 2016 en ökad anslagsnivå för CSN så att myndigheten till skillnad från i dag i huvudsak kommer att finansieras med anslag på statens budget.
Återbetalningsgraden ska öka
För att upprätthålla legitimiteten för studiestödssystemet behöver samhället säkerställa att så många som möjligt betalar tillbaka sina studieskulder. Det är bekymmersamt att åter-betalningsgraden hos låntagare bosatta utom-lands fortsätter att sjunka. Regeringen har därför bland annat gett CSN i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka återbetalningsgraden hos låntagare bosatta utomlands. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2015 (U2015/02962/SF). Vidare föreslår regeringen i denna proposition att det ska bli enklare för vissa låntagare att kunna få årsbeloppet för studielån nedsatt, dvs. anpassat till den aktuella inkomsten under betalningsåret. Motivationen att betala årsbeloppet bör då bli högre, vilket bör leda till att fler utlandsbosatta låntagare kommer att betala sina årsbelopp.
Aida Hadzialic 