Budgetsatsning – Vuxenutbildning – ett nytt kunskapslyft
Utbildning ska vara tillgängligt för alla genom hela livet. Kunskapslyftet innebär en betydande ambitionshöjning när det gäller vuxnas lärande vad avser både fler platser och högre kvalitet inom utbildning för vuxna. För att öka syssel-sättningen är det av stor vikt att de som söker arbete ges möjlighet till utbildning som ökar deras anställningsbarhet. Samhället har ett ansvar för att se till att det finns tillräckligt med utbildningsmöjligheter samtidigt som personer som behöver stärka sin ställning i arbetslivet också själva bär ett ansvar för att använda och förvalta dessa möjligheter.
Ett aktivt arbetssökande är vanligtvis en förut-sättning för att individen ska hitta ett nytt jobb men ibland behövs därutöver insatser som stärker den enskildes jobbchanser, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar.
Utbildningsinsatser syftar till att stärka individens chanser att få ett jobb och därigenom bidra till lägre arbetslöshet. Sådana insatser bidrar till att bryta passivitet genom att individen går från arbetslöshet till utbildning samtidigt som individens kompetens och kunskaper utvecklas. Effekterna av utbildningsinsatserna kan variera mellan olika grupper av individer och beroende på insatsens syfte och utformning.
För att kunna ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning som skapar vägar in i arbets- och samhällslivet vill regeringen fortsätta och öka sina satsningar på ett stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och folkhögskolan samt när det gäller såväl allmänna ämnen som yrkes-ämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Dessutom aviserade regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) en utökning av resurserna för högskoleutbildning i hela landet.
Kunskapslyftet ska ge människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjlig-heter och bilda sig för ökat deltagande i sam-hällslivet eller för personlig utveckling.
I en globaliserad värld där arbetsmarknaden ständigt förändras krävs en kraftigt utbyggd vuxenutbildning som ger människor möjlighet till återkommande utbildning. Ett kunskapslyft stärker Sveriges konkurrenskraft och förbättrar samhällets omställningsförmåga. Kunskapslyftet är därför centralt för att nå regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Vuxenutbildningen kan även vara av avgörande betydelse för nyanlända kvinnor och män, inte bara för att de ska lära sig det svenska språket utan även för att de ska få en utbildning som leder till arbete eller kunna komplettera en tidigare utbildning. Till kunskapslyftet räknas även de insatser som görs inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och inom folkbildningen (se utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid när det gäller studie-förbund). Andra delar av vikt för kunskaps-lyftets funktionalitet är bl.a. studiestödssystemet (se utg.omr. 15 i Budgetpropositionen 2016).
Jämställdhetsarbetet ska bedrivas aktivt
Regeringens mål är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning. I komvux och yrkeshögskolan, som omfattas av kunskapslyftet, är det av central betydelse att de insatser som genomförs präglas av ett aktivt jämställdhetsarbete. Trots de åtgärder som vidtagits är det svårt att bryta de könsbundna utbildningsvalen. Därför behöver jämställdhetsarbetet fokusera på att ge kvinnor och män förutsättningar att göra medvetna utbildningsval. Regeringen arbetar aktivt för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. I programmet Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM) medverkar bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion och Myndigheten för yrkeshögskolan. Syftet är att stärka och vidareutveckla myndigheternas verksamhet så att de ännu bättre bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
Aida Hadzialic 