Budgetsatsning – Yrkeshögskolan
Matchning mellan utbildning och arbetsmarknad
Samtidigt som arbetslösheten i dag är hög misslyckas ett stort antal rekryteringsförsök på arbetsmarknaden på grund av brist på efterfrågad kompetens. Därför behöver matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad bli bättre. Yrkeshögskolan är ett bra verktyg för matchning. Arbetslivet medverkar i utbildningarna på olika sätt och de årliga uppföljningarna visar att nio av tio studerande har arbete året efter examen, många inom det område de har utbildat sig för.
Även en rapport från Institutet för arbets-marknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? (2015:12) visar på samma goda resultat. IFAU:s rapport liksom årliga uppföljningar visar att sysselsättnings-graden är 60–70 procent innan utbildningen men ca 80 procent efter utbildningen. Av de examinerade som var anställda både innan och efter utbildningen går strax över 80 procent till en ny arbetsgivare. Det tyder på att de examinerade kan ha gått vidare till ett arbete där deras kompetens kommer bättre till användning. Arbetsförmedlingens prognoser över behov av arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning visar att det finns brister inom ett flertal områ-den där yrkeshögskolan kan spela en roll. För ungdomar som vill fördjupa sina yrkeskunskaper från gymnasieskolan och för äldre som vill byta eller ta ett nytt steg i sin karriär fyller yrkeshög-skolan en viktig funktion.
Trycket på yrkeshögskolan är stort. Personer med yrkeshögskoleutbildning är efterfrågade på arbetsmarknaden och antalet ansökningar om att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning ökar. Söktrycket från dem som vill studera på yrkes-högskolan är också högt och fortsätter att öka men det finns inte tillräckligt många utbild-ningsplatser. Regeringen vill därför kraftigt öka antalet utbildningsplatser och föreslår att 150 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2016. Det motsvarar ca 2 500 utbildnings-platser. Fr.o.m. 2017 beräknar regeringen att satsningen uppgår till 360 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar 6 000 nya utbildnings-platser per år. Regeringen föreslår även medel för de tillkommande utgifterna för studiestöd (se utgiftsområde 15).
Kontinuitet ska förenas med flexibilitet i yrkeshögskolan
Yrkeshögskolans utbildningar ska präglas av flexibilitet genom att de hela tiden utgår från arbetsmarknadens behov. Samtidigt efterfrågas kontinuitet och långsiktighet från såväl det offentliga som det privata arbetslivet för att rekryteringen av kompetens ska tryggas. Yrkeshögskolan behöver även kunna uppfylla sitt syfte att vara en del i ett sammanhängande system för yrkesutbildning. Elever bör redan i gymnasieskolan kunna planera för vidare utbildning inom yrkeshögskolan, som en del av en yrkeskarriär. Den kortsiktighet som i dag präglar yrkeshögskolan, med ständig omprövning av utbildningsutbudet, försvårar detta. Utbildningsdepartementet har därför remitterat promemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) med förslag som tar sikte på yrkeshögskolans fortsatta utveckling och inriktning och som bl.a. innebär att det ska finnas utrymme för både flexibilitet och kontinuitet i yrkeshögskolans utbildningsutbud. Genom att utbildningsanordnarna får bättre planeringsförutsättningar kan kvaliteten i utbildningarna utvecklas och möjligheterna att satsa på investeringstunga utbildningar förbättras. Denna ökade kontinuitet bör samtidigt förenas med flexibilitet genom att det fortfarande ska vara möjligt att fasa ut utbildningar och låta nya komma in i yrkeshögskolan. På så sätt kan arbetslivets behov av kompetens i såväl det medellånga som det mer långsiktiga perspektivet tillgodoses.
Andelen distansutbildningar inom yrkeshög-skolan har ökat. Detta förbättrar möjligheterna att studera inom yrkeshögskolan oavsett bostadsort. För att säkerställa god måluppfyllelse och hög kvalitet avser regeringen att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att se över kvalitet och effekter av distansutbildningar inom yrkeshögskolan. Regeringen avser också att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att informera utbildningsanordnare om möjligheten att samverka kring utbildningar samt att underlätta för berörda parter i det arbetet
Aida Hadzialic 